Allt bara flyter och inget kommer i vägen. Det känns så otroligt bra. Jag varken orkar eller vill klaga. Förändras nått så är jag inte sen att följa efter. Jag tar dagen som den kommer om man ska använda ett ordspråk. På vägen har jag lärt mej att det blir vad man gör det till. Vill jag gå runt med en oro och känsla av övergivenhet så gör jag det. Men varför göra det när det bara får dej att må sämre. Istället kan man klistra på ett leende som till slut blir tvättäkta. Visst finns de dagar då jag skulle göra allt för att du skulle vara min ägodel igen. Inget att förneka. Din betydelse var stor. Du var min vägg något att luta sej mot nu får jag stå själv, se till att hitta balansen och inte trilla.
Gucci for president
torsdag 15 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
angående den där idén om att slå våra kloka huvven ihop och shoppa födelsedagspresent till stina tycker jag det låter som en utmärkt idé.. om du nu fortfardne lever efter tisdagens plåga? ;) höhö
Skicka en kommentar